
Q & A
Medya och Olivia: “Efter varje storm kommer en regnbåge”

Av KICKS • 8 juni 2026


Av KICKS
KICKS
Hur var Medya & Olivia som barn?
Medya: På många sätt upplevde jag mycket orättvisa eftersom jag avvek från bilden av den ”normala kurdiska flickan”.
Jag utsattes mycket för mobbning för att jag var pojkaktig.
Olivia: Jag var ett väldigt socialt barn och hade en fin barndom, men jag blev ofta mobbad på grund av mitt utseende och senare för att jag experimenterade med min stil och inte passade in i sociala normer.


På vilket sätt påverkade mobbningen er?
Olivia: Mobbningen i skolan gjorde att jag var väldigt osäker under lång tid. Som vuxen har jag bearbetat mycket av det, vilket känns väldigt skönt. Idag är jag glad över den jag är och känner mig trygg och självsäker.
Medya: Det påverkade mig jättemycket. Fram tills jag kom ut, när jag var 23, var jag väldigt osäker. Jag tackade nej till möjligheter som dök upp och gjorde många saker som egentligen inte kändes rätt för mig. Efter att jag kom ut känner jag att jag har fått blomma ut.
Kunde ni vara er själva där hemma?
Medya: Jag kommer från en väldigt konservativ familj. Jag kunde aldrig vara mig själv och dolde vem jag var under många år. Idag brukar jag säga att jag varit en väldigt bra skådespelare – jag spelade hetero i över 20 år. Nu kan jag skratta åt det, men då gjorde det ont.
Olivia: Jag växte upp i en familj med ganska konservativa värderingar. Redan i tonåren hade jag en stark känsla för rättvisa och började stå upp för mina egna åsikter. Vi hade långa diskussioner där jag “utbildade” mina föräldrar. Jag är tacksam för att vi har haft en så öppen samtalskultur.


Hur gick det till när ni berättade vilka ni var?
Olivia: Jag berättade för min mamma via sms att jag var tillsammans med en tjej. Jag skrev också att hon fick berätta det för pappa. Av någon anledning vågade jag inte säga det till honom själv.
Medya: Jag var i en relation, men jag berättade det aldrig själv. De fick reda på det via sociala medier när jag lade upp en bild från Pride.
Hur reagerade de?
Medya: En familjemedlem som såg bilden ringde mig och frågade var jag hade varit och vilka jag hade umgåtts med. När jag berättade att jag varit på Pride sa hen: “Förstår du vad du ger dig in på?” Jag frågade vad hen menade, och då fick jag höra att jag behövde välja mellan familjen och att vara den jag är. Då svarade jag att jag väljer mig själv.
Olivia: Vid ett tillfälle när det bara var jag och pappa sa han: ”Olivia, du förstår väl att det inte spelar någon roll för mig vem du är eller vem du älskar, så länge du alltid är mitt barn.”
Min mamma tyckte nog att det var lite svårare i början. Jag har funderat på varför, och jag tror att det handlar om att samhället är väldigt manscentrerat. Kanske var det svårt för henne att ta in att en man inte måste vara centrum i ens liv.

Tror ni att era erfarenheter har stärkt er relation?
Olivia: Jag känner att vi har en väldigt fin vänskap just för att vi båda har gått igenom rätt tunga saker i livet, på olika sätt. Det gör att vi kan prata väldigt öppet med varandra och snabbt komma in på djupare samtal.
Och vad har communityt betytt för er?
Medya: Första gången jag kom i kontakt med communityt var när jag gick ut med mina queer friends. Då kände jag den där gemenskapen på riktigt. Det var som ett safe space. Jag kommer aldrig att glömma den känslan.
Olivia: Alla i communityt drivs av liknande värderingar och det finns en stark känsla av gemenskap. Du behöver inte spela någon roll eller vara någon annan än dig själv.
Så, vad har ni lärt er av allt det här?
Medya & Olivia: Vi har lärt oss att efter varje storm kommer en regnbåge.
Lär känna fler av KICKS Pride-profiler

Ceval: “Världen sa hela tiden att det var fel att vara tjej”
Ceval levde länge med känslan av att hon fötts i fel kropp. Genom att leva som sitt sanna jag har hon förlorat sin biologiska familj – men samtidigt vunnit en ny chosen family som gett henne livet tillbaka.

Aaron: “Drivkraften i att vara den jag är har alltid varit större än rädslan för att vara det”
Konstnärssjälen Aaron levde länge i en tillvaro där kropp och identitet inte stämde överens. I dag har han hittat hem i sig själv som man och låtit skapandet bli ett sätt att bearbeta känslor – och att normalisera transkroppen.


















